Data discovery med kartor i QlikView

Vi på egbs har under våren återinfört konceptet med QlikView-frukost, där vi äter frukost och behandlar ett aktuellt QlikView-ämne tillsammans med våra kunder och andra som är intresserade. Dagens frukost handlade om Data discovery med kartor i QlikView och det var den sista frukosten innan sommaren. Vi tar upp tråden med ny frukost i september. Vill du få invitation till nästa QlikView-frukost så passa på att anmäl dig till vårt nystartade nyhetsbrev som vi skickar den 25:e varje månad.

… för att förstå geografisk information och underlätta beslut

När jag bjuder in kunder från utanför Uppsala på besök brukar jag länka till en karta där Dragarbrunngatan 46 är markerat med en nål. Detta för att det ska vara lätt att hitta rätt för de som inte känner Uppsalas gator.

Vi är många som drar nyttja av kartvisualisering i det dagliga, bläddra i själv apparna på din smarta telefon eller surfplatta och räkna på hur många som använder kartor. Om du inte använder appar så surfa in till webplatserna till Yr, Blocket, Eniro, Facebook, Google, Twitter, Instagram, Hemnet, Runkeeper, Smhi, UL etc. Du hittar flera sätt att använda karta.

image
Buss och järnvägsstationer nära egbs kontor på Dragabrunnsgatan 46 i Uppsala. Källa: UL – Resrobot

En typ av beslut som jag ofta gör med kartstöd är att hitta rätt buss eller tunnelbana på okänt ort. Med Resrobot som finns som app och tillgänglig via ULs hemsida kan jag utifrån en adress eller nuvarande position hitta närmste buss eller tågstation. Därefter kan jag från kartan välja station och söka mer detaljerad information om resor till eller från just den hållplatsen. Byter vi ut busstopp mot t.ex. kundadresser och min referenspunkt mot en av företagets kundcenter kan vi t.ex. göra en analys av var mina kunder bor, var de inte bor, vilket upptagningsområde har mina kundcenter eller se om det finns områden med många kunder som inte har ett närliggande kundcenter? Dags att expandera?

… för att göra analyser

 

image image
Nederbördsmängd per timme över en tretimmarsperiod. Källa: Yr.no

 

Värmekartor (heatmaps) är en annan metod för att använda kartor i data discovery. I värmekartor har varje mätpunkt en värmeintensitet och en spridningsområde där temperaturen avtar ju längre från punktens center man kommer. Punkter som ligger nära varandra hjälper varandra att tillsammans höja värmen i deras gemensamma värmeområden. Detta är en metod för att kunna visualisera intensitet eller geografisk spridning på ett lättläst sätt. Värmekartor kan vara en utmärkt metod för att göra fördjupade kundanalyser kring omsättningen genererad av kunder eller på egna geografiska spridda positioner. I uppsökande / besökande verksamheter kan värmekartor användas för att visa populära och mindre använda områden.

Genom att kunna göra urval i Qlikview på t.ex period, som i nederbördsexemplet ovan, kan man utforska den respons man får på de aktiviteter man har genomfört, det kan vara marknadsevent, strukturändringar eller andra insatser. Kan egbs taxi ab korta ned snittväntetiden för våra kunder genom att placera ut en av våra taxibilar att vänta i Boländerna under lunchtid måndag till fredag?

Hur kommer jag i gång med kartor i QlikView?

Vad behövs för att komma igång med kartanalyser i QlikView?

1. En QlikView-miljö

QlikView 10 IR eller senare, men QlikView-11 rekomenderas.

2. Det affärsdata som ska utforskas

3. Geografisk information

För att kunna koppla affärsdata till en karta behövs någon form av geografisk information. Detaljnivån på denna beror såklart på vilken nivå du vill göra analyser, men det kan vara på land, region, kommun, ort, postnummer eller på adressnivå.

För att kunna plotta punkter på en karta behövs en koordinat. När jag jobbar med mina kunder saknar ofta affärssystemen just koordinater. Däremot brukar det finnas annan geografisk information så som postadress, ort och/eller postnummer. Detta är information som kan användas för att få fram koordinater som behövs.

Det finns både gratis- och betaltjänster som erbjuder verktyg för att från t.ex ett postnummer få ett koordinat. En gratistjänst som jag har använt mig av är geonames.org, de erbjuder flera webtjänster för att ta fram koordinater. Hos de kommersiella aktörerna finns ofta möjligheten att även få ut koordinat på adressnivå. Ett exempel på en kommersiell aktör i Sverige är Postnummerservice.

4. Karttjänst

Det finns flera karttjänster som går att använda i din QlikView-miljö. Det går att på egen hand genom att använda Google Maps och Open Street Maps API:er, eller så finns det flera extensions-leverantörer som hanterar api-anrop och presentation åt dig med ett mer lättarbetat och effektivt gränssnitt. En av dessa är IdevioMaps.

IdevioMaps

Vi på egbs har testat flera kartverktyg, både genom QlikView-extensions och genom att koda kartanropen själva via Google Maps och Open Street Maps API. Den erfarenheten har resulterat i att vi ser IdevioMaps som vårt förstaval av kartverktyg i QlikView. Det beror på att det är ett snabbt verktyg att arbeta i både för utvecklaren och slutanvändaren. Det är dessutom inte beroenden av externa API:er-som kan förändra sig eller sluta fungera, Idevio hostar kartorna själva. Många QlikView-kunder med GoogleMaps-implementering upplevde just detta i mars i år då Google stängde ner av sitt API v2.

Något annat som skiljer IdevioMaps från övriga aktörer är att de strömmar ut kartdata där andra skickar bilder. Detta gör att QlikView återanvänder den kartinformationen som den redan har laddat ned och endast behöver hämta ändringarna till det nya karturvalet, exempelvis mindre vegetation, vägar, byggnader etc. Detta hjälper också till att IdevioMaps upplevs som snabbt responsivt för slutanvändaren.

Visualiseringsexempel

Alla exempel nedanför presenteras i Open Street Maps, men det är också möjligt att använda IdevioMaps med Lantmäteriets kartor.

image

Plottar ut punkter för sju platser i Sverige.

 

image

Värmekarta som visar historiska inrapporterade överfall i stadsdelen Loop i Chicago, USA.

 

image

Karta som visualiserar Ryanairs flygförseningar från Edinburgh till deras nordiska destinationer under 2010. Cirkelns storlek visar genomsnittlig försening, strecken visar andel som var försenade 1 t. (mörkt streck) resp. 3 t. (ljus streck).

 

image

Karta som visar ryska regioner och ett pajdiagram per region som visar ett mätvärde.

Resurser

Idevio: Leverantör av QlikView-extension IdevioMaps

Demo flygavgångar: Demo som visualiserar Ryanairs förseningar under 2010 på sina avgångar från Storbritannien

Geonames.org: tillhandahåller gratis web-api för hämtning av koordinat.

 

Har du frågor eller funderingar kring QlikView och kartor så ta gärna kontakt på med mig eller någon av mina kollegor på egbs så hjälper vi dig.

Vegar Lie Arntsen
QlikView-konsult på egbs consulting ab
LinkedIn Twitter

Share on LinkedInTweet about this on TwitterShare on Google+Share on FacebookEmail this to someone

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *